Tidig inlärning och digital lärteknik hjälper till att lösa den svenska “mattekrisen”

De dramatiskt försämrade resultaten i 2022 års PISA-studie visar att kunskapsklyftorna i den svenska skolan kvarstår som en av de största utmaningarna att hantera, inte minst inom ämnet matematik. Sveriges regering har utökat undervisningstiden i matematik på lågstadiet för att hantera det som av skolminister Lotta Edholm under hösten beskrivits som en “mattekris”. Samtidigt sker stora nedskärningar i skolan trots en redan befintlig och tilltagande lärarbrist. Regeringen har istället för att diskutera denna utveckling kopplat problemen till covid och digitaliseringen. Under parollen “från skärm till pärm” uppmanas lärare att “börja använda penna och papper” istället för digitala verktyg. Här vill Albert bidra med ett annat perspektiv. 

Vi är övertygade om att digitala och analoga verktyg bör samverka och att detta är avgörande för att minska kunskapsgapet. Det är också ett hjälpmedel för att koppla ihop hem och skola, samt i främjandet av individanpassat lärande, särskilt inom ämnen som matematik, där elevers motivation stöttas av varierade undervisningsformer.

Vad är PISA-studien? 
Var tredje år genomförs en internationell studie som undersöker 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Resultaten ger en indikation om hur kunskapsnivån utvecklas inom de olika ämnena i respektive land och hur denna står sig jämfört med andra länder. Den 5:e december 2023 presenterades resultaten från mätningen 2022. 

Vad visar PISA-resultaten?
De senaste PISA-resultaten är de lägsta uppmätta sedan 2012 och aldrig förr har resultaten sjunkit så mycket mellan två mätningar. Covid är en bidragande faktor, men fallande resultat har setts sedan ett decennium tillbaka. Nedgången är störst hos de lägst presterande eleverna. Kunskapsklyftorna i svensk skola är den stora utmaningen att lösa.

Vikten av tidig träning och stimulering
Studier visar att det redan i årskurs 3 går att identifiera vilka elever som riskerar att få underkända betyg i matematik i årskurs 9. Analysen är att tidig träning lägger grunden för att lyckas senare i skolan och att det är viktigt att i tid ge barnet varierat och individanpassat stöd.

Digitala verktyg som stöd både i skolan och i hemmet
Vid flera tillfällen har skolminister Lotta Edholm lyft vikten av att använda fysiska läroböcker och andra analoga verktyg inom skolan. Här är det viktigt att förstå att fysiska och digitala verktyg har olika fördelar, ett tydligt område där digitala läromedel kan bidra är just inom individanpassat lärande och för att bäst lösa de utmaningar vi står inför så bör de samverka.

Alberts digitala pedagog Madeleine Loostrand, utbildningsspecialist och legitimerad lärare, kommenterar digitala verktyg som stöd i skolan och i hemmet:

“Elevers försämrade resultat i matematik och läsning är oroande. Regeringens fokus på tidiga insatser och kärnämnena är viktiga åtgärder, liksom mer och tidigt stöd. “Digitaliseringen” innebär däremot så många olika saker, att det är förenklat att beskriva den som ett problem.
Digitala och analoga verktyg är kvalitativt olika och har olika styrkor och svagheter. Fysisk och social interaktion är grundstenar i lärandet. Samtidigt har digitala utbildningsprodukter stor möjlighet att bidra till de utmaningar som syns inom utbildningssektorn. Inte minst ger de förutsättningar till individanpassat lärande i hemmet - en plats där många elever kämpar med matten utan lärarstöd. I skolan kan digitala verktyg effektivisera delar av undervisningen och bidra till ökad likvärdighet. Lärare kan med självrättande snabbtest få en översikt över klassens resultat och direkt se vilka elever som behöver mer stöd där och då, och om något delområde behöver upprepas. I klassrummet där en vikarie täcker upp efter bästa förmåga, kan digitala verktyg vara viktiga för att upprätthålla kvaliteten. Med dessa exempel blir det uppenbart att problemen i svensk skola inte beror på digitaliseringen, utan snarare motsatsen: digital-medierat lärande har en viktig roll att spela nu och framåt. För att lösa den “mattekris” som regeringen ser i Sverige behövs både mer och tidigare träning, samt förbättrad tillgång till utbildning. Digitala verktyg generellt, och Albert specifikt, kan bidra till det genom att ge individanpassat och roligt lärande som ökar motivationen, inte minst för de som har det tufft.”

Om Albert-gruppen
PISA-resultaten visar att kunskapsklyftorna är stora i Sverige och tillgången på kvalitativ undervisning är bristfällig. I förhållande till dessa utmaningar har Albert-gruppen, med sin portfölj av analoga och digitala lärprodukter, lösningar för att stötta den tidiga matematikutvecklingen hos barn. Det finns få andra aktörer som på liknande sätt stöttar barnets kunskapsutveckling i den ofta förbisedda träningen i hemmet – och under hela grundskoletiden och erbjuder individanpassat lärande som möter varje barn på rätt nivå. 
“Albert  vill vara en bro som knyter ihop hem och skola samt utjämnar kunskapsklyftorna” säger Jonas Mårtensson, CO-CEO Albert.